Att flyga med kylväska och sprutor

Vi har i ett tidigare inlägg berättat om när vi lyckades tajma två läkarbesök i en cykel så vi kunde vara iväg på en weekend i London under en behandling. Vi slutade det inlägger med en liten cliffhanger när vi sa att vi i ett annat inlägg skulle berätta hur resan dit med medicinen gick. 

Planen var att jag var och jobbade i Malmö, gick på mitt läkarbesök, hämtade upp medicinen och hoppade på tåget till Kastrup på Triangeln. Andreas jobbade i Helsingborg och tanken var att han skulle ta med en kylväska och hoppa på tåget mot Kastrup. Ganska enkelt kan tyckas men hela planen och behandlingen höll faktiskt på att skita sig redan innan vi ens kommit iväg. Som vanligt hade jag problem att få tag i medicinen. Första apoteket hade inte medicinen men det visade sig att apoteket precis vid Triangel skulle ha den. Jag cyklade därför tillbaka till mitt jobb, lämnade cykeln och jobbade den sista timmen innan jag i god tid loggade ut.  

Därefter gick jag bort till apoteket och det var såklart några före mig. Tiden gick men kön blev inte kortare. När det var en kvar före mig, och den som stod framme hos apotekaren hade stått där ett bra tag utan att det började kännas som de började bli klara, började jag bli väldigt stressad. Det var nu inte alls lång tid till tåget skulle gå. Jag gick därför fram till pensionären som satt helt lugnt och väntade, som hade numret innan mig och berättade att jag var tvungen att få med mig denna medicin. Men att jag skulle med ett tåg till flygplatsen om mindre än tio minuter och frågade därför snällt om jag kanske skulle kunna få gå före henne i kön. Svaret blev: “Jag har faktiskt också mycket att göra och har inte tid att vara här hela dagen.” Lite snopet sa jag snällt okej samtidigt som stressen växte i mig. En annan apotekare måste sett mitt stressade utryck för när pensionärens nummer ropades upp öppnade hon en kassa till och jag fick min medicin. Med påsen i högsta hugg och med resväskan flygande efter mig sprang jag sedan till tåget och hann precis med det.  


Väl framme på flygplatsen kom vi fram till säkerhetskontrollen. Vi sa direkt till att vi hade kylväska och flytande medicin med oss och fick ställa oss vid sidan och öppna den. Vi hade laddat upp med alla papper vi läst på nätet skulle vara bara att ha med. Det var allt ifrån bipacksedel, läkarjournal och utdrag från läkemedelsjournalen. När säkerhetspersonalen började titta i papperna kunde de inte hitta någonstans där det stod att den skulle förvaras kallt. Vi blev lite nervösa även om vi var säkra på att det stod någonstans eftersom vi läst det tidigare och för att den faktiskt ska förvaras kallt. Det var bara att börja bläddra i den ganska långa bipacksedeln. Efter en stund hittade vi det och fick komma igenom.  

Ett lite roligt sidospår i det hela är att vi i ett fack i kylväskan hade en vinöppnare. En sådan med kniv och hela köret som de helt missade i jakten på texten i bipacksedeln. Detta insåg vi först när vi kommit fram till London och för att inte bli tvungna att lämna bort den i säkerhetskontrollen på vägen hem fick den bo kvar hos våra kompisar i London.

Detta var snart två år sedan. Det var ungefär 3 personer som visste om att vi aktivt försökte bli gravida. Nu skulle vi bli tvungna att berätta för en fjärde. Vi behövde ju faktiskt lägga in sprutor i hennes kyl. 

5+

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *